onsdag, mars 17, 2010

Baka baka...många kakor!

Anledningen till att jag är så glaaad är att jag får tjejbesök i påsk, dom är i och för sig rätt små och kanske inte snackar så mycket, men jag ska i varje fall kolla in dom!!!=) Vi kan ju tävla i vem som dräglar, sova eller varför inte ha en skriktävling?=) Kommer att bli livat i holken, blir till att köpa upp sig på öronproppar för mammas del...hihihi. //M


Känner knappt igen mig själv nu när jag gått loss på ugnen...dom som känner mig vet att jag inte kan/vill baka, har alltid gillat att laga mat, men när det gäller bakning så är det min mamma som fixar sånt. Men nu som sagt så har jag gjort debut på bakfronten...att jag inte testat det tidigare, måste säga att jag lyckades första gången=) Än så länge har jag bara bakat kladdkakemuffins, inte så avencerat tycker väl ni då...men det är det god start för en nybörjare. En som var snäppet gladare än jag (trots att jag jublade när jag tog ut plåten och insåg att allt gått bra) var Mollan, hon älskar att baka!! Så i fortsättningen kommer här bara att serveras kladdkakemuffins=) Tyvärr finns det inge bildbevis eftersom kakorna är uppätna;) Några gav jag till gulliga Anette som är hos Mio i natt och den sista ska jag äta NU!!


Allt fix och trix på övervåningen med målning och möblering är i stort sett klart, lite småjusteringar kvar bara. Blev så mysigt att man bara vill hänga där hela tiden, skönt med ett eget tillhåll sen när assistenterna börjar på riktigt. Vi invigde tv-hörnan i lördagskväll med att se på melodifestivalen, hela familjen Bröms/Pettersson...Mio somnade som en stock i ena soffhörnan, så jag tror att soffan är godkänd=)


Det uppstod ett litet missöde bara när soffan skulle bäras upp, vår trappa är liksom lite för smal så det blev lite skrap här och där...får väl spackla och måla på lite färg så löser det sig också.


Mio var hemma nästa hela förra veckan och hela helgen, det går riktigt bra, fast det är jobbigt också...man kan inte riktigt slappna av, fast det tar väl lite tid att vänja sig. Ska bli sååå skönt att slippa sjukhuset i alla fall, det är ju mer eller mindre kaos där jämt nu för tiden...skulle kunna berätta hur mycket som helst om den biten, men det är inte rätt forum...men ni som läser tidningen vet på ett ungefär vad det handlar om! Det är djävligt tråkigt rent ut sagt att man drar in på sådana viktiga saker som sjukvård...

Mio är som vanligt väldigt pigg och glad, skönt att han mår så bra trots allt, han verkar nöjd med tillvaron. Det händer så mycket just nu så jag vet knappt vad jag ska börja...han bubblar och pratar mer och mer för varje dag och högt ska det vara, inge fel på stämbanden i alla fall;) han plockar saker när han ligger på sida på golvet och har även förflyttat sig i gåstolen (ytterst ytterst lite, men det rörde på sig!!) I kväll duschade jag och Mollan honom nere på sjukhuset, han fick låna kompis Charlies duschstol, det var en hit ska jag säga...så det bli att införskaffa en sån stol att han hemma, lätt var det också om man bara vill spola av lite och inte släpa fram baljan=) Efter badet när Mio låg i sängen så såg jag att han började gunga från sida till sida, till slut så kom han över på ena sidan och tog sin bitring...han vet vad han vill och han kämpar! På tal om bad så var vi och bubblade oss i sjukhuspoolen i fredags, såå skönt, Mio badade också och han tyckte det var hur nice som helst och Mollan hade laddat hela veckan och köpt simglasögon och lånat ärmpuffar...så det får vi göra fler gånger! Måste tilläggas att även jag badade (har bildbevis), men det var ju 33 grader så vem skulle inte vilja ta ett dopp i den poolen?!


Snart är det påsk, vet inte vad vi ska göra än...hoppas på att vi har någon natt assistans så Mio kan vara hemma. Vi är bjudna på påskmiddag hos min faster och farbror, skulle vara trevligt, men vi får se hur det blir. Mina vänner Monica och Marie samt Maries små twins kommer hem i påskhelgen, vi har inte träffats på år och dar...så kanske blir det bara häng hemma med dom hela helgen=) Har ju inte ens träffat dom små liven än, men jag är väl uppdaterad med bilder på FB.

Mommo blev helt tårögd när hon fick se dessa bilder på Mio, hon tycke att han liknade moffa så mycket...och det stämmer vill jag lova, en liten minimoffa=)

Det är inte långt kvar till Mios 1-årsdag, säger bara...shit va tiden gått fort, hoppas att allt med assistans är klart då och att vi lämnat sjukhuset bakom oss...skulle vara den bästa presenten för Mio...och för oss.


Kram Lotta P, med mjöl på fingrarna!


P.s Jag har lagt till en ny länk som heter Album, där kommer jag att lägga upp fler bilder!

måndag, mars 08, 2010

Äntligen har jag fått tid till att gå loss lite med symaskinen! En diskhandduk (OBS! ny) och ett gammalt vitt örngott blev en fin kudde till Mios säng. Har även köpt blå/vita handdukar som jag ska sy kuddar av till nya soffan. Syr med en väldigt old Singer från 1800 kallt, en klenod som jag lånat av syrran. Man måste trä tråden på typ 15 olika ställen, men det är säkert en av dom bästa maskiner. Stroppen som man vanligtvis använder till att hänga upp handduken med blir utmärkt att fästa knappen i, måste säga att jag blev väldigt nöjd med resultatet.



Helgen har varit kanonbra! I fredags fick vi spontant besök av goa vänner som vi lärde känna när vi var på KS. Dom kom förbi med tulpaner och ville bara säga att dom tänker på oss, tänk att det finns så underbara människor som tänker på en när dom själva haft det sååå tufft, man blir glaaad!
Deras ena dotter är född samma år och dag som Mollan, hur häftigt är inte det?! Vi fikade, pratade och barnen lekte och hade skoj.

Mio var sov hemma torsdag till fredag och vi åkte ner med honom efter att vi kollat Let´s Dance och fredagsmyst, det gick bra att lämna honom och han sov innan huvudet nuddat kudden... Det blir mer och mer slitsamt för oss att åka ifrån honom, det var inte direkt Happy family som satt i bilen hem senare på kvällen, men det blir förhoppningsvis bättre snart!


På lördagen kom bästis Nicco på fika med hennes barn och mamma, dom hade också med sig tulpaner och presenter till Molly och Mio=) Vi har varit vänner i över 20 år, men vi ses alldeles för sällan...det blir ju lätt så när ett hav skiljer en åt. Vi hann i alla fall snacka och fika ett tag medan barnen röjde runt på övervåningen=) Båda mina bästa vänner bort långt bort, men jag hoppas dom tar sitt förnuft till fånga nån gång och flyttar hem igen;)
Kvällen blev min och Mollans, vi tryckte en pizza med extra bea och dansade till Mello. Efter dansen så lekte vi skola, Molly ville gärna göra läxor som man gör i skolan så jag skrev ner några matte tal som vi löste, efter att vi övat på plus ett tag så gick vi över till minus. Tänkte att jag skulle vara pedagogisk och höll därför upp tre fingrar och sa, -Om du har tre och tar bort två, vad blir då kvar? Fick inte riktigt det svar som jag förväntat mig, utan istället... -Men mamma, det där fingret får man inte peka med! Inte tänkte jag på det när jag vek ner tummen och pekfingret och kvar blev FY-fingret... Sånt ska man ju inte veta när man är 5 år!! Eller?

I går hann jag nästan måla klart på övervåningen, sen åkte vi till syrran på kalas...råkade missa att äta lunch och istället blev det alldeles för många goda kakor!! Mina systrar och mamma rockar när det gäller att baka, tyvärr har jag inte ärvt den genen...men jag kan f*n så mycket annat=) På tal om mat så får jag inte glömma att köpa en stoooor säck potatis så mamma kan göra dom där 100 kroppkakorna som hon lovat;)


Som jag skrev senast så väntar "vi" tillökning i familjen Bröms, den lilla tillökningen kom i lördags kväll...eller lilla och lilla, en kille på nästan 4 kilo! Bra jobbat Maja!

Nu i veckan kommer Jennie att vara här några dagar för att lära känna Mio och sen blir det säkert någon mer intervju, fullt upp som vanligt.

Ha det bra alla!

torsdag, mars 04, 2010

Helt okej ändå...

Nu så, bitarna börjar falla på plats... Nya assistenten Jennie har varit på introduktion och Mio likes her a lot! Nu fattas "bara" en till för att natten ska gå runt, men det är också på gång. Tänk att allt ska behöva ta sån lång tid, vi kunde lätt ha varit hemma redan i höstas om det bara gått liiite liiite snabbare. Att man snart tillbringat ett helt år på sjukhus är helt galet konstigt!!! Men som en klok tjej sa till mig, -Ett år är ingenting av helt ett helt liv!! Nu blir det i alla fall mer kvällsmys på hemmaplan, Molly ta varje tillfälle i akt att mysa med lillebror.

Mio är pigg, glad och nöjd med livet. Han skrattar åt allt och alla...nästan i alla fall, kommer det någon ny så tar det en stund innan han ger sitt godkännande. Det bästa just nu är en liten röd badboll, Mio håller i den och "kastar" bollen när man säger kasta, så ler han så alla FEM tänder kikar fram. Jo, för nu har det kommit tre tänder uppe! Vi är hemma mycket och Mio är har även sovit hemma en hel del, det går utmärkt bra och nästa vecka blir det hela fyra nätter=) Ska bli skönt att komma ifrån sjukhuset på "riktigt"!
En medicin till är nu utsatt och då återstår endast laktulos som är en medicin som håller magen i form, skönt att inte behöva ha massa onödiga medicin att komma ihåg. Doktorn tycker inte heller att vi behöver ta kontinuerliga prover längre, utan bara om det verkligen behövs...och som det ser ut nu så är alla prover bra=) Vikten har gått lite ner, men nu upp igen och Mio står på stadiga 7 kilo, längd 67,5 cm. Rund och go bebbe...eller snart 1-åring!!!

Man börjar känna sig lite sliten i kropp och själ...ryggont, sprickor i händer och fingrar, konstant snortapp och trött som f*n. Semester i ett varmt land skulle inte sitta fel just nu, tänk va skönt att skvalpa omkring i nått shysst hav någonstans med en kall öl i handen=) Keep on dreaming...
Våren är nog snart här och jag tror på en varm och skön sommar i år! Får väl investera i en egen pool till sommaren, frågan är bara vart vi ska ha den...? Jag har planteringsförbud på våran tomt, inga buskar eller träd får vara i vägen när Ola klipper gräset?! Det ska mer eller mindre se ut som en fotbollsplan, så den där poolen får jag väl smyga in en mörk natt när ingen ser...kommer ju att går bra!

Allt som var upp och ner hemma, börjar komma på plats nu. Rummet är klart och i går kväll flyttade vi in möblerna, shit va snyggt det blev om jag får säga det själv=) Det har tagit lång tid att färdigställa allt, men med lite fix och trix så, taadaa!! Nu är det bara andra sidan som måste fixas, där tv-rummet ska vara...ska baaara måla lite innan soffan åker upp. Det blir bra.
Har beställt en sängkappa och nya överdrag till sängarna som står i rummet, allt är bländande vitt och så blir det lite marinblått på de. Nice!! Ljusterapi för dom som kommer på övernattning=)

På söndag blir det kalas hos syster Sanna som fyller år och sen inväntar vi nya tillskottet i familjen Bröms, Molly och Mio ska få en kusse till=) Spännande!!
Måste säga att livet känns rätt okej ändå...

Gonatt och kram till er alla!

torsdag, februari 25, 2010

Bla bla bla...

Shit asså, det är verkligen fullt upp!! Ska uppdatera er lite på läget, men orkar inte skriva något längre just nu.

Att man ska ju vara så himla bra och göra allt på en gång!! Vi håller fortfarande på att måla här hemma och det känns som om man aldrig blir klar, hade det inte varit för att det är så väldans högt i tak på övervåningen och för att jag är så fruktansvärt höjdrädd så hade målningen varit klar för länge sedan... Nu målar jag så långt jag når och vågar och Ola målar resten, men det blir liksom inte så effektivt som man hade velat. Nu när vi målat klart nya väggen så ser ju taket och fönstret hemskt ut och då var jag ju tvungen att börja måla fönstret också...och när jag målat en gång så insåg jag att det måste målas en gång till!!! Vet en som är superduktig på att måla tak, du är väldigt väldigt bra på det...;)


Vi varvar målandet med intervjuer på Wisby Assistans, har nu två assistenter av tre klara, dessa assistenter ska till en början jobba natt så att vi kan få komma i ordning på hemmaplan. Vi har träffat tre tjejer och alla verkar superbra!=) Hade en svacka i går när jag funderade på hur det skulle blir med alla assistenter här hemma och tyckte att allt bara var piss och skit och helvete, men då får man försöka ta sig i kragen och kämpa vidare...inte så lätt, tur jag har en Ola som får hjälpa mig hålla i kragen ibland!


Man är ju orolig för allt och går på helspänn mest hela tiden, efter måndagen vägning hade Mio gått ner lite i vikt, inte mycket att orda om egentligen, men man blir ändå lite nojjig! Doktorn verkade inte ta det på så sort allvar utan sa att han bara behövde mera mat, så nu är han snart uppe i en hel flarra.

Annars mår Mio bra och vi är hemma ganska mycket vilket gör honom lugnare och tryggare. I morgon hämtar vi honom på eftermiddagen och har honom hemma hela helgen. Molly är lite ledsen över att vi inte kan åka till Hemse och bada på söndag och hon är väl lite irriterad över att Mio "bestämmer" här hemma just nu, men jag har lovat att vi ska försöka åka nästa helg i stället.


Precis lagom till att alla lappar om kräksjukan åkt ner på sjukhuset så dök det upp nya med RS-viruset...suck!! Förstår ju varför det är besöksförbud för syskon och andra, men det blir ju lite svårare för oss när vi inte kan ta med Mollan in...i går satt hon och jag kvar ute i bilen klockan nio på kvällen när Ola var inne och lämnade Mio, det var BARA -11 grader!!! Det gick i och för sig bra ändå, vi lekte att vi var ute och sprang och så skrämde vi varandra med att låtsas att det kom nån bakom bilen...muuuuohaaaaa!! Sen lärde jag Molly nationalsången också=)


Bloggar just nu på en sprillans ny laptop som prylfixerade Ola införskaffat, därmed så har jag inga bilder att lägga upp just nu...men det kommer senare.


Ha det så bra alla tills vi hörs igen!

Kramiz

...blev visst långt ändå...skriver tydligen lika mycket som jag pratar;)

onsdag, februari 17, 2010

Vem f*n är Ferry?

Mio sov hemma för första gången i torsdags, allt gick strålande bra...jag var i och för sig inte ett dugg orolig för att det inte skulle gå bra heller. Han somnade gott i sin säng och sussade hela natten. Till en början var han lite orolig och låg förmodligen och funderade på när vi skulle åka ner till sjukhuset igen. När Mio är hemma på dagarna så åker vi ner med honom när nattpersonalen går på nattpasset (kl 21) och då har han lagom somnat gott hemma i sängen, med pymen på och välling i magen och så ska man klä på overall och ut i kalla bilen)= Mio blir oftast skogstokig när han inser att han inte ska vara kvar hemma, men när bilen kommer i rullning så somnar han för det mesta om igen.

I fredags var det dock inte så kul, vi åkte ner med honom efter att vi sett klart Let´s Dance och när vi sagt gonatt och skulle åka igen så blev han sååååå
ledsen, han bara skrek och skrek tills han var så trött att han bara somnade helt utmattad...inte så lätt att åka hem då ska jag säga, men jag ringde ner för att kolla läget när vi kom hem och då sov han gott. Det gör ont i mammas hjärta av dessa slitningar fram och tillbaka!

I lördags var vi "lediga" hela dagen, vilket innebär att vi kan komma och gå som vi vill. Ola var på domarläger med övernattning så jag och Molly passade på att gå på bio, syrran och hennes lilla Kalle var också med och vi såg Prinsessan och grodan (känns som det snart är dax för en vanlig film, senaste filmerna jag sett är Ice Age, Alvin och gänget och nu Prinsessan och grodan!!) Men det var en mysig film och mysigt sällskap, efter bion blev det en sväng till Mc Donalds och sen tillbringade vi kvällen hos Mio. Det var på eftermiddagen när vi kom ner som jag fick svaret på varför Mio varit så ledsen kvällen innan, ena anledningen var säkert att han är mer medveten om att vi lämnar honom, men nu hade han även fått en ny tand och det gjorde säkert apont. Han blev lika ledsen när vi var där på lördagen, men då visste vi ju varför så han fick en alvedon och sen somnade han klockan åtta och jag och Molly kunde lugnt och tryggt lämna honom för att åka hem och kolla på melodifestivalen. Det var kändes att Ola inte var hemma, allt blev liksom lite jobbigare...men skönt för honom att komma iväg lite, även fast det bara var till Fårösund=)


På söndagen bestämde jag mig för att hämta Mio trots att Ola inte var hemma, jag fick hjälp av mamma och hon körde bilen så att jag kunde sitta bak med lillskrutten. Han gillar att åka bil och det hade säkert gått bra att köra själv, men eftersom bilbarnstolen sitter bak och vi alltid är två när vi åker med Mio så tog jag det säkra för det osäkra. Vi åkte direkt hem till syster Sanna som bjöd på Afternoon Tea, det blev scones och massa smarriga bakverk. Vår assistent Kenneth som hade nattpasset på sjukhuset den kvällen kom hem till oss istället så att Mio kunde sova hemma även den natten, gick bra denna gång också!
På måndagen fortsatte byggandet av vårt nya rum och i dag blev det klart=) Eller inte riktigt klart, för nu ska det "bara" målas och så ska några lister upp... Snyggt blir det i alla fall och snart kan vi möblera nya tv-hörnan och få hem nya soffan=)


I dag har vi haft vår andra intervju, en supergullig tjej som jag verkligen tror på, hoppas det blir bra. I morgon har vi en intervju till, om nu dessa personer passar oss och vi passar dom så kanske det snart blir aktuellt att Mio FLYTTAR hem!!! Skulle ju inte vara så dumt efter snart 10 månader på sjukhus...Nu försöker vi få nattpersonal klar till att börja med sen får vi se hur vi ska göra på dagarna, svårt att planera när och hur man vill ha ett schema...vi har i alla fall en drös med ansökningar att gå igenom, kul att så många är intresserade av att vara Mios assistent. Jag skulle ljuga om jag sa att allt känns ok, för det gör det inte...det är mysko att någon ska vara hemma hos en på nätterna, men man är ju van vid det här laget att han massa folk omkring sig så det ska nog inte vara några problem. Har vi något val? Svar: NEJ!


Det har gått så där med att ta bort masken dom senaste dagarna, Mio har liksom inte varit upplagd för några större utsvävningar med tanke på nya tanden som är på gång (tror det är en till framtand som är på g nu) samt att vi varit ute och farit var och varannan dag. Men vi har börjat ta bort övervaket som visar puls och syresättning, man blir ju lite skadad av att kolla på alla siffror hela tiden i stället för att kolla på Mio, man ser ju faktiskt på honom om han mår dåligt. Skönt med en sak mindre att bära omkring på också. Självklart kollar vi ju värdena med jämna mellanrum ändå för att vara på den säkra sidan. I veckan har Mio testat Mollys gamla gåstol, han sitter rätt bra i den och det verkade som om han tyckte att det var ganska skoj. Det är lite nytt för honom att känna något under fötterna, men vi såg i alla fall att han försökte trampa runt lite. Man måste ju ÖVA för att bli starkare!!



Så var det OS igen, dom som känner mig väl vet att jag absolut inte är något sportfan och jag har ingen koll på vem som åker eller spelar vad. Vännernas statusrader på Facebook håller mig väl uppdaterad med vad som händer i OS världen... Jag ber om ursäkt för mitt bristande intresse av sport när jag i går var tvungen att fråga Ola, vem f*n är Ferry? Ola som till min motsatts är en av de mest sportintresserade personer jag känner kan sappa mellan tre kanaler samtidigt för att inte missa en sekund av OS. Vissa grenar är inte värda att kallas sport ens, för att nämna någon så säger jag bara...curling?!...någon uttråkad hemmafru kastade sitt strykjärn och sopade lite med kvasten och vipps så blev det en OS gren. Men för att minimera risken att bli kallad för den där tråken som dissar OS så ok, visst...det är kul om Sverige tar ett guld eller två;)


Nu väntar vi bara på att all snö ska försvinner så det kan bli vår, skulle kännas lite lättare att dra runt vardagen då.


Kram och gonatt!