torsdag, december 10, 2009

Oh my god...

Än en gång...vart tar dagarna vägen, börjar faktiskt bli lite läskigt!! Även natten var lite läskig, för jag drömde om en hund som sprang fram och bet mig i armen och släppte inte taget, hundens ägare stod bara där och glodde och gjorde ingenting... Konstig dröm som var helt värdelös, nej om nån ska störa mig i sömnen så får det banne mig vara med något roligare.

Okej vad har annars hänt i vårt liv den senaste tiden då, jo jag sa ju att vi fick lov att byta rum mitt uppe i allt annat som händer, det lilla trygga mysrummet är nog ett minne blott...i stället är vi inklämda i ett hörn och det fixas och donas med allt från himmel till jord så man kan aldrig slappna av, vi tar hem lilla Miosan i stället så han får lite lugn och ro, han blir ju också stressad i en sådan miljö. Tycker i det stora hela att allt verkar lite annorlunda nere hos Mio, känns inte som tidigare och jag vet inte riktigt varför... eller jo det vet jag nog nu om jag tänker efter, PERSONALBRIST, inte direkt någon hemlighet för Gotlands befolkning att det råder brist på det mesta på vårat sjukhus. Så så synd att det ska behöva vara på det sättet och man orkar inte ens bråka om det, inte just nu i alla fall, men dom flesta som känner mig vet att jag är både ensvis som synden och då snackar vi riktigt grisenvis, ett exempel på det är att jag lätt skulle kunnat kedja fast mig i sängen och vägrat byta rum...eller det kanske hade uppfattats fel och så hade man hamnat på psyket i stället. Fast i bland känns det faktiskt som man självmant skulle vilja till psyket, kan man skriva in sig eller måste man bli tvångsintagen=)


Bättre blev det inte ikväll, vi hade varit hemma med Mio och han fick ett bad, mat och lite sport, sen är han rätt nöjd och vi åkte ner med honom till klockan 19 och då fick vi helt plötsligt veta att det skulle komma ny personal till natten, i natt alltså...inte en utan två rookisar, kändes inge vidare i kväll när jag lämnade Mio hos en vilt främmande människa, men som tur var fanns Tove och Inger som en hjälpande hand när det behövs. Tänk själv att somna till mammas röst och helt plötsligt vakna upp till ett helt okänt ansikte...det sistnämnda har jag själv råkat ut för ett par gånger och det är inte kul alltså=) Skämt o sida, lite bättre framförhållning måste det vara på ett sånt ställe där man jobbar med små barn, eller så ger man fan i (ursäkta) att dra ner på pengar och personal! För det är ju dom där förbaskade slantarna det handlar om i slutändan, våga erkänna det dom som känner sig träffade. Oj nu blev jag lite upprörd känner jag...hur ska man orka bråka och strida om allt när man är så trött, jag lackar ur på nån snart. Har man så ont om personal och behöver sätta in mer folk så måste det finnas lite mer framförhållning...allt kan inte hända pang pang, tänk på föräldrarna som är där med sina svårt sjuka barn, man vill ju inte lämna dom överhuvudtaget på natten, men man måste ju för god dam sova nån gång oxå.

Äh...nu lämnar vi detta och går vidare. Försäkringskassan i fokus kan man säga, tror det händer grejer, som vi har väntat, det är ju som kenokungarna säger -Plötsligt händer det! Så i morgon är det möte med en av våra utvalda assistansfirmor och innan det mötet så har vi möte med sjukgymnasten och en arbetsterapeut, samtliga kommer på hembesök så det känns rätt skönt att man inte behöver fara i väg. Tänk om Mio hade sluppit den dumma sjukdomen, då hade man kunnat leva ett normalt liv! Men okej, i morrn blir det i alla fall möten och på fredag är det möte med en ortopedtekniker därefter lucia på dagis (Mollan ska vara tomtemor) och kvällen avslutas med en förhoppningsvis dunderrolig julfest, kan redan nu förvarna min bordskavaljer att risk finns att jag somnar innan förrätten... Tror jag åldrats 10 år på de senaste 7 månaderna...jag som sett ut som 25 år sååååå länge, det betyder ju att jag ser ut som 35 nu..., men jag ju inte ens fyllt 34!? Livet ÄR orättvist! Jag har ätit bara is hela vecka så jag ska kunna komma i mina nya byxor...resultat: hungrig, frusen och trött. Kan inte rekommendera den dieten, fast jag är ett stort fan av is. Jag har kämpat som en dåre hela veckan gällande kläder, ålar på mig konstiga håll in strumpbyxor och provstylar frippan man ska ha osv, så ropar Ola nerifrån -Kan du hänga fram min kostym, ska bara stryka skjortan sen är jag klar...Man ba o my god vad orättvist, svart kostym som alltid funkar, en miljon vita skjortor i garderoben, slips (ja det får väl bli julslipsen sa Ola), att han inte har något hår att styla gör ju det hela ännu mera orättvist!!!


Mio kämpar på och fixar att vara utan masken ett par gånger om dagen, kortare stunder då i oh för sig, men än då...det funkar ju=) Han är så söt det lilla trollet, i dag testade vi babysittern igen och det var väldigt skoj tyckte Mio, eller så skattade han åt mig när jag sjöng tipp tapp... Ett svartsjukedrama börjar utspela sig på Fältgatan varje gång Mio är hemma, Molly den lilla räkan gillar inte när jag sjunger eller gullar med Mio, då blir hon skitsur och försöker fånga alla min uppmärksamhet. Hon förstår inte att de få gånger Mio är hemma så kräver han väldigt mycket uppmärksamhet, det går förhoppningsvis över när Mio flytta hem på heltid. Det har ju bara varit vi tre trots att vi blivit fyra, svårt för Molly att sätta sig in i en situation som egentligen inte har börjat ännu.


Hela tiden poppar det ur galna saker ur Mollys mun, i dag när vi var på väg ner till Mio så sa hon att hon nog fuskat med sina chokladkalendrar eftersom hon inte tagit dom i dag!! Det kallar jag inte fusk utan den som spar den har.

Fick ett riktigt bra ryck i går och shoppade julklappar så VISA kortet brann, känns skönt att "nästan" ha det överstökat, tack Internet, fraktfria sidor och snabba levernaser!


Dagens vikt:

Mio 6 240 kg
Lotta -------

Nästa vecka ska jag försöka hinna med lite jukstök och paketinslagning och få det överstökat så man kan få ta det lite lugnt sen, eller är det någon frivillig som inte har något att göra så här innan jul så går det bra att lämna mat, julgodis mm mm på Fältgatan 16;)

Om det är någon som äger en hoppgunga och en bärsele av något slag och inte använder det för tillfället så skulle jag gärna vilja låna och prova om det skulle vara något för Mio. Hör av er i så fall.

Nu är det god natt, hoppas jag slipper hunden i natt bara (tror det var en schäfer, eller så vara det Ola som bet mig i armen)...