
Det har blivit några riktigt najsa dagar på stranden, vi packade alla grejer (typ 18 väskor) och drog till Åminne förra veckan med min kompis Nicco och hennes små kottar. Konstiga barn vi båda har för dom är inga stora fan av stranden, inte den dagen i alla fall... Dock lockade poolen vid restaurangen mycket mera så det slutade med att vi gick dit och barnen badade som aldrig förr=) Niccos stora tjej Ninna lärde Mollan dyka, så det var dagens stora lycka!

Jag och Molly har även varit på Melonen badet och där fick Mollan blodad tand kan man säga, hon har övat en hel del på att simma och så hemma i poolen, men när vi kom till Melonen och Molly fick syn på alla simborgarmärken man kan ta så fick hon eld i baken...hon ville veta vad som krävdes för att ta det första märket och badvakten förklarade för henne vad hon behövde öva på.

2. Doppa huvudet och bubbla under vattnet några gånger
3. Glida i bassängen från kanten
Så Molly började öva...och öva..och öva, nu kan hon doppa huvudet samt doppa och bubbla...ska bara glida i från kanten oxå sen är saken biff! Skam den som ger sig, inte minst denna lilla envisa brutta.
Melonen är ju helt ok ställe, inte ett sandkorn så långt ögat kan nå++++++, grund bassäng++++, toaletter++++, liten kiosk med det allra nödvändigaste..glass och lärre++++, och så ligger det i stan=) Dit åker vi igen!

vi ut på em och bara slappade, var till stranden och sen blev vi bjudna på mat innan vi åkte de långa 6 milen hem igen. Det är jättefint därute, jag är ingen stug/camping människa, men när man väl kommer dit så är det lugnt och fridfullt=) Det gör vi också om snart, kanske ska vi försöka oss på att bo kvar en natt...;)
På hemvägen från När blev Mio minst sagt lite kinkig och ville inte sitta i sin stol, om han suttit kvar så hade förmodligen kvällsmaten kommit upp...och det ville vi ju inte pyssla med på en beckmörk väg långt ut på landet klockan 11 på kvällen, så jag fick sitta med honom i famnen från Roma och in till stan, inte den mest ultimata lösningen...men nöden hade i detta läge ingen lag.


Mio mår annars toppen, förkylningen är borta och det extra syret likaså...känns som en befrielse att slippa kånka runt på den där j*vla gastuben.
Vi har blivit kontaktade av en dietist som skrivit ut en annan mat till Mio, Nutrini som maten heter ser ut som grädde och ska blandas med hälften av hans vanliga mat, vi började för ett par veckor sedan och det har givit bra resultat på vågen. Nu väger han nästan 7,5 kilo och börjar se lite rund ut igen, skönt eftersom han stått stilla i sin vikt ett tag nu.
Han är så pigg och glad nu och det är härligt att se, han vill gärna att man underhåller honom hela tiden, skulle man lämna honom en sekund så börjar han genast gnälla och vill att man kommer tillbaka...han behöver mycket lek och stimulans och ibland kan det vara svårt att tillgodose allt eftersom han är begränsad när det gäller rörelse. Men vi hittar på så mycket det går och man får vara uppfinningsrik, en badboll som hänger i ett snöre från taket kan vara otroligt rolig...och bra gympa!=)
I morgon får vi se hur det blir med vädret då, tanken är att vi alla ska gå på Lundell (eller inte in eftersom det helt plötsligt är 13 år åldersgräns?!) Det får bli picknick utanför någonstans istället, funkar lika bra...
Ola ska iväg till Ljugarn på någon killgrej!? Han väntas hem på lördag...hoppas vi=)

Ha det gott i värmen...eller regnet!
Kram