Tiden står stilla och vi håller andan en stund...

Lilla julafton som vi skulle fira fredag till söndag hos Olas föräldrar i Dalarna blev inte riktigt som vi tänkt oss...men det blir nog aldrig som man tänkt sig.

Förra veckan började Mio bli lite dålig och vi bestämde oss för att åka till doktorn och kolla läget innan vi skulle resan på fredag morgon, Mio hade hosta och ganska hög feber så det togs CRP och näsodling. CRP (sänka som på små barn ska ligga under 3) låg lite förhöjt på 51, men doktorn sa att det nog bara var virus så någon lungröntgen gjordes aldrig. Näsprovet visade bara på vanliga baciller som "alla" tydligen har hela tiden i viss mängd...men för att det är Mio och för att vara på den säkra sidan så fick han ändå antibiotika. Dagen efter var han något bättre och på kvällen badade han och fick även en ny frissa, allt verkade ok enligt oss.

Vi åkte i väg med tidiga båten på fredagen och resan gick väldigt bra...tills vi började närma oss Gagnef där Olas päron bor, Mio blev mer och mer hosit och febern steg i gen till över 40 grader. Vi vakade om vart annat hela natten och jag satt med Mio i famnen eftersom han absolut inte ville ligga ner, då slog det mig att doktorn aldrig kollade öronen på Mio och har man öroninflammation så vill man ju inte ligga plant...det blev en lång och jobbig natt och allt syre som vi haft med som "extra" i fall det skulle behövas gick åt i ett nafs. Mellan 5-6 liter hade vi på hela den natten, så vi förbrukade ungefär 2 tuber. När Mio vaknade på lördagen så kändes det till en början lite bättre tills han återigen började hosta och febern steg igen...då blev jag riktigt orolig och efter mycket om och men och om vi verkligen skulle ut i kylan och ta honom till Falun som är närmaste sjukhus så bestämde vi oss dock för att åka. Det blev en rätt jobbig resa för Mio och jag fick sitta med honom i famnen nästan hela vägen. Då hade han knappt tittat på på ett dygn...På väg till Falun ringde vi sjukhuset i Visby samt Falun och förberedde dom på att vi var på väg, Falun ringde Visby och fick alla papper skickade till sig, så när vi var framme så slapp vi "nästan" alla frågor utan dom var ganska så bra pålästa.

Dom skickade ut patienter från deras akutrum och sen in med oss där, då blev det väldigt jobbigt för mig, men jag var tvungen att hålla modet uppe. Det blev en massa nya prover som bla visade att CRP gått upp till 251, vilket är ganska så högt och man kan då börja misstänka lunginflammation (vilket iof jag trott hela tiden sen vi var på Visby lasarett) men måste fan ligga på för att bli hörd!!! men men måste ju orka det oxå... I vilket fall så blev det fort upp till röntgen som så klart visade vad jag befarat, mitt värsta av allt, lunginflammation är inte att leka med i Mios tillstånd. Och visst kan man bli förbannad på den läkare som lite nonchit sa att det bara var virus, men det kan vi ju skita i i dag eftersom det inte spelar så stor roll, läget är ju som det är.

Jag blev så klart helt förkrossad över detta och som det inte var nog så hade Mio även dubbelsidig öroninflammation (jag borde bli läkare;). Vi fick på en gång komma upp till barnavd och det är ju inte heller speciellt roligt eftersom man varit där en hel del, men detta var ju ändå något nytt att se samt ett stort sjukhus, så man får väl där se det från den ljusa sidan. Eget rum, tv med massa kanaler, trådlöst internet och fruckostbuffé...ja nästan som på ett hotell...förlåt nu Visby barn avd, men detta var den finaste barn av jag någonsin sett. Nog om faciliteter, men varför jag skriver så mycket om detta är ju för att vi blev/är fortfarande kvar här och om man då som vi inte får sova på natten så har man ändå något att sysselsätta sig med.

Molly var kvar hos farmor och farfar den kvällen vi åkte in, men senare så började hon såklart längta efter oss, men det var inga problem att hon kom hit, hon fick oxå en egen säng så nu sover vi här på rad och får lite flaschback från tiden på KS, dock var inte Mio i vårat rum på den tiden så det känns skönt att hela familjen kan vara här på plats. Tack säger vi till den underbara personalen som jobbar här, helt otroligt vilka snälla människor=)

Det har gått upp och ner med Mio, första natten sov han som en gris, men nätterna efter det har varit rena mardrömmen. Han har så ont i magen av den NYA antibiotikan som sattes i under lördagskvällen och tyvärr är den en av de stora biverkningar som finns till denna medicin och inte så mycket att göra åt mer än att massera, massera och åter massera magen...vetevärmare och fina sånger från mamma;) Måste säga att detta är nog det värsta jag varit med om, jobbigt att se att han har ont och så kan man inget göra...

Eftersom febern stenvägrar att gå ner, pendlar mellan 38,5 upp över 40 grader så började läkarna fundera på om det verkligen var rätt antibiotika...det togs nya prover i nästan och svalg som visade på några andra fucking baciller så nu i dag har en NY behandling satts in, denna får han i sin sond, och den andra får han fortfarande för säkerhets skull ännu intravenöst (i blodet). I kväll hade dock det där förbannade febern stigit igen till 40, lite förvånande eftersom den i morse visade 37.5?! Men efter mera febernedsättande nu i natt så visar tempen underbara 37.2=) Men vi ska inte ropa hej än utan vänta tills i morgon och se vad den tredje lungröntgen visar. Det första visade som sagt massa filtrat (oklart om det var vätska eller bara förtätningar), men när dom inte kunde få något riktigt klokt ut av den plåten så togs hjälp in från både KS, Huddinge och Visby, dom tillsammans kom fram till att varför det såg lite mysko ut på röntgen och svaret blev att den vänster lunga har fallit ihop...

Ok hur gör man då tänkte vi...och jag tänkte bara på den där förbannade tuben (respirator som förs ner i näsan) Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg tyckte läkarna och dom har ringt runt lite under dagen och fått experthjälp från vår vän Alette Bagge som är väldigt kunnig inom området kring Mios maskin. Det bestämdes att en blodgas (mäter koldioxid i blodet) kulle tas och sedan skulle vi höja ett av trycken på maskinen för att den då skulle hjälpa till att fylla upp Mios lunga, efter att det var gjort så väntade vi en och en halv timma för att sen ta en ny blodgas, tro det eller ej när det visar att den blodgasen gått ner till ett helt ok värde=) Men vi ropar ännu inte hej tycker jag eftersom vi i em fick höra att Mio har en bakterie som heter mycoplasma, vet inte ännu vad det innebär, men tydligen är det väldigt smittsamt och jag har förmodligen fått samma sak. Därför så skippade läkaren min lungröntgen och gick direkt på ett tufft antibiotika som ska ta bort en eventuell lunginflammation.

Andra prover som togs på Mio som var BRA, är urinprov, blododling som ännu efter fem dagar inte visat något och ju längre tid ett sånt prov tar desto mindre är risken att det ska visa något. Även öronen såg bra ut i dag så även den inflammationen verkar ha dragit sin kos! Alltid något att vara glad för.

Men då är det ju det här med nätterna som snart kommer att göra (i alla fall mig) galen, ingen söm...och det kan man ju faktiskt bli lite tokig av. Stackars lilla MioKlio som har så rackarns ont i sin lila magge. Det kniper och det finns en massa gas där inne som vill ut! Men med tanke på allt som proppat i honom så kan magen inte göra annat än balla ur...

I morgon är det då alltså dax för en ny röntgen och vi hoppas nu för bövelen att den kan sen lite bättre ut, klart att Miosen måste bli frisk, men vi längtar hem, hem till julen och hem till lucia...Molly vill vara här, men vi hoppas såklart att vi ska vara hemma på måndag så hon kan lussa med dom andra barnen på dagis. Har skrivit ut alla tänkbara lusselåtar som kan vara aktuella, vi får ta och öva på dom i morgon eftersom hon missat veckans alla övningar på dagis. Annars är det bra med Molly, hon vill vara med oss och vägra åka varken till farmor och farfar eller åka hem till Gotland utan oss. Hon har en stor lekterapi att vara i och Mats som jobbar där är en skön kille, i dag hade han bakat kanelbullar som Molly strålande kom och bjöd oss på, vi här inne i det isolerade rummet...jo för så är det, det finns en sluss ut från rummet och man måste stänga ena dörren innan man öppnar den andra, för att inte tala om all hand sprit vi gjort av med på dom här dagarna.

Säger bara det: TVÄTTA HÄNDERNA och använd HANDSPRIT!!!! Mycket viktigt i dessa sjuktider, och till alla er som tycker influensavaccin är onödigt för att DU aldrig blir sjuk...Tänk då på dom du istället smittar om du väljer att inte ta det. För det finns statistik för det som visar att färre människor bli sjuka och framförallt som sagt så finns det människor som Mio som absolut inte får bli smittad, så jag skulle vilja påstå att dom som väljer att inte ta det pga av vissa biverkningar (lite feber och ont i kroppen på sin höjd) faktiskt är lite egoistiska. Så tänk på det!

Läget här på avd 34 sal 12 är lugn just nu sedan någon timma tillbaka, och hoppas nu att det håller i sig så. Nu ska jag väcka Ola för det är hans tur att ta över...i förrgår natt var jag vaken från 11 på fm till 07 dagen därpå, sen har vi delat upp det så att jag är vaken till 3-4 och sen går Ola upp...vi får ungefär 4-5 timmars sömn var, funkar väl någon dag till, men det börjar slita på kroppen. Mina ögonvitor kallas inte vitor längre, dom kallas numera ögongråor. Vi tycker synd om oss själva, vi är arga ibland och gråter ibland...mest av trötthet, men oxå för att vi självklart är oroliga för vår lilla sork.

Men upp med hakan nu och se framåt...ha ha ha det är verkligen inte mitt talesätt, mer olas, men jag måste säga det nu för jag måste ta mig i kragen och inte bryta ihop.

Jaha det här var väl lite ingående om hur läget är, till alla ni snälla goa vänner och familj som tänker på oss och vill veta hur det går...man orkar inte alltid prata i telefon och dra samma story flera gånger om, så då är de bra att jag kan skriva det här.

Man blir fan snudd på lite religiös när man sitter här och vakar, har faktiskt bett både till Gud och till Tomten både en och två gånger;) Hoppas det hjälpte!

Vi längtar hem och längtar till alla våra nära och kära där hemma! Men vi hoppas vi kan få rätsida på Mio snart och då tar vi första bästa båt hem!

Vi missar vår efterlängtade julfest med jobbet som är på fredag och till er alla som kommer att vara där så säger jag bara PARTY PARTY!! Vi hade hotell bokat och stassen var klar, hade även beställt gröna linser och skulle sätta i hårförlängning...bara så ni får en bild av vad ni tyvärr kommer att missa;) Får bli en annan gång...Mio går först!!

Snart är det jul=)
Gonatt, nu ska jag äntligen får gå och sova några timmar!

Många kramar från oss♥ ♥♥ ♥

Ps Eventuella klagomål på alla mina stavfel kan ni skicka till klagomuren...timmen är sen, jag är och er ut som en zombie, näringsintaget vill ni inte ens veta...så mina stavfel får sitta där dom sitter!